Föreliggande examensuppsats undersöker vilka möjliga betydelser och meningsinnebörder feministiska perspektiv kan ha för bedrivandet av psykoterapi. UtifrÄn en explorativ och förstÄelsegrundande ansats intervjuades 13 svenska behandlare med sjÀlvidentifierade feministiska utgÄngspunkter om hur de ser pÄ skÀrningsytorna mellan feminism och psykoterapi, sin yrkesroll, samt vilka konsekvenser deras feministiska perspektiv fÄr i det praktiska behandlingsarbetet.Resultaten visar att feministisk terapi som begrepp framstÄr som i stort sett oetablerat i en svensk psykoterapeutisk kontext, att förhÄllandevis lite forskning pÄ omrÄdet tidigare Àr gjord, samt att intervjudeltagarna ofta framstÀller sammanjÀmkningen mellan feministiska och psykoterapeutiska diskurser som komplicerad. De medverkande beskriver sina feministiska utgÄngspunkter som en bakomliggande filosofi snarare Àn en uppsÀttning tekniker. Dessa omsÀtts i terapeutisk behandlingspraktik genom en problematisering av maktaspekter, ett uppmÀrksammande av strukturella faktorers inverkan pÄ subjektivitetsskapandet, samt ett kritiskt och stundtals avstÄndstagande förhÄllningssÀtt till specifika delar av de gÀngse terapiparadigmen. Ideologiska dimensioner exemplifieras bl.a.

Undersökningen tar avstamp i den dominerande radikalfeministiska pornografianalysen och normer kring kvinnors sexualitet. Dess syfte Àr att undersöka hur feministiska porrkonsumerande kvinnor förhÄller sig till pornografi. Undersökningsmaterialet har skapats genom fem samtalsintervjuer som fokuserar pÄ feminism i relation till pornografi, normer kring kön och sexualitet samt pornografin, med inriktning pÄ bransch, innehÄll och konsekvenser. UtgÄngspunkten Àr teorier om heteronormativitet, feminism och en förstÄelse av porr som tal kring sex. Slutsatserna jag drar utifrÄn informanternas utsagor Àr de anvÀnder sig av olika feministiska förstÄelser i talet om pornografi.

I denna uppsats utforskar jag hur heterosexuella feministiska kvinnors sexuella praktik förhÄller sig Ä ena sidan till den heterosexuella institutionen och Ä andra sidan till feminismen. I detta syfte har jag intervjuat fyra heterosexuella feministiska kvinnor om deras erfarenheter av sex. Med den teoretiska utgÄngspunkten att det pÄ ett övergripande plan rÄder en konflikt mellan feminismen som ideologi och heterosexualiteten som institution undersöker jag hur denna spÀnning tar sig uttryck i kvinnornas enskilda sexuella praktik.Jag stödjer mig pÄ teoretiker som Stevi Jackson, Sandra Bartky och Michel Foucault.Jag kommer fram till att kvinnorna har ett ambivalent förhÄllningssÀtt till att vara bÄde heterosexuell och feminist. Konflikter uppstÄr i deras sexuella praktik och det sker ett kontinuerligt förhandlande mellan vad jag kallar heteropatriarkala och feministiska imperativ, inom kvinnorna sjÀlva och i deras interaktion med omvÀrlden..

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar vÄldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förstÄelser av vÄld och sitt terapeutiska förhÄllningssÀtt, samt hur dessa förstÄelser och förhÄllningssÀtt förvaltas i deras terapeutiska praktik. UtgÄngspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv pÄ psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt fÀrgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hÄllningen och Den kliniska hÄllningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de tvÄ temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfÀlt.

Uppsatsen utgÄr frÄn syftet att utforska queer femininitet och det sÀtt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhÄller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrÄn samtalsintervjuer, inriktade pÄ hur dessa tjejer upplever samhÀlleliga och den lesbiska vÀrldens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgÄngspunkt. Materialet tar upp femininitet som begrÀnsande eller subversivt, det hÄrt reglerade normsystem som Äterfinns inom den lesbiska vÀrlden, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras Àr att normer frÄn den lesbiska vÀrlden, den feministiska sfÀren samt samhÀllsnormer i stort, alla kraftigt sampÄverkar tjejernas förhÄllningssÀtt till femininitet.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Retoriken har Ànda sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har bÄde historiskt och i nutid antingen Äsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning Àr till stor del fÀrgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fÄtt skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fÄtt retoriken att förnyas bÄde teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats dÀr jag valt att undersöka hur bestÄende och statisk den feministiska retoriken Àr.

I uppsatsen undersöks den feministiska filmteorin utifrÄn ett feministisk perspektiv, för att sammanfatta och klargöra de stÄndpunkter som utgör teorin. Fokus Àr framför allt lagt pÄ sÀttet kvinnor representeras i film, och hur man kan tolka den kvinnliga nÀrvaron. Diskussion förs angÄende de mest förekommande perspektiven inom filmteorin, sÄsom den psykoanalytiska, samt de alternativa perspektiven postkolonial och lesbisk teori, som bidrar till förstÄelsen av kvinnors representation i film. Resultatet av diskussionerna uppmÀrksammar bÄde styrkor och svagheter hos teorierna, men visar framför allt hur relevant det Àr att anvÀnda sig av det feministiska synsÀttet för att öka jÀmstÀlldheten inom filmbranschen, filmvÀrlden samt publiken..

BerÀttelsen om mediernas hantering av vÀrldens första feministiska parti..

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur feministiska strÀvanden pÄverkat och eventuellt förÀndrat den religiösa judendomen. Studien har utgÄtt frÄn de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstÄende kohorter i mitt arbete har jag utgÄtt frÄn en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande anvÀnt mig av ett feministiskt angreppssÀtt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhÄllande till mannen.

Den övergripande frÄgestÀllningen som besvaras i uppsatsen Àr hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vÀnsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan Är 1998 och Är 2002.Studien har visat att de vanligaste argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast Àr kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framstÀller socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall dÀr det framkommer argument för socialdemokraternas feminism Àr argumenten dubbelbottnade och innehÄller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen pÄ en feministisk politik. De vanligast förekommande argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förÀndra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna sjÀlva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vÀnsterns feminism och det fanns mycket fÄ argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal argument för vÀnsterns feminism och vÀnstern lyckades vÀl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Den övergripande frÄgestÀllningen som besvaras i uppsatsen Àr hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vÀnsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan Är 1998 och Är 2002.Studien har visat att de vanligaste argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast Àr kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framstÀller socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall dÀr det framkommer argument för socialdemokraternas feminism Àr argumenten dubbelbottnade och innehÄller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen pÄ en feministisk politik. De vanligast förekommande argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förÀndra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna sjÀlva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vÀnsterns feminism och det fanns mycket fÄ argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal argument för vÀnsterns feminism och vÀnstern lyckades vÀl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.